Killen som börjar skolan...
Den här killen börjar skolan till hösten!!!
Så slår det mig...
Två år går så fort.
Åttiotvå gick så fort.
Och så sitter jag där
med drömmarna i knät.
De drömmar som aldrig blev av.
Men ett andetag senare
får insikten fäste.
Drömmarna
var vackra att få.

...med viss Frödingtravesti som avslut....
Riva, riva...
Ibland stannar det...





Ibland stannar jag till och ser. Inser att jag är lyckligt ansvarig. När vi kommer hem. Trötta barn, trötta vuxna. Inköpta matkassar ska packas upp middag tillagas. Glöm inte att ställa den nya mjölken längst in, så att kortast datum kommer längst fram. Barn skriker, gnäller och undrar varför de inte kan åka till sina kompisar fast de knappt orkar med sig själva. Pannkakor. Stekos. En bajsar inte på pottan, utan på golvet. i samma ögonblick välter någon ut en liter juice från tillbringaren över bordet. Jucien forsar ner på golvet, stänker upp på väggarna och sipprar ner mellan bordsskivorna. P1 står fortfarande på med allt för hög volym. Dent äldsta barnet skriker entonigt signaturmelodin till "Pokémon". De få gånger jag då övertrött stannar upp med en ett bajsigt barn i den ena handen, en stekpanna med vidbrändpannkaka i den andra och disktrasan under foten i ett tafatt försök att torka upp en liter juice och ser mig omkring. Förstår jag hur vackra dem är. Hur stort och ansvarsfullt livet är. Det är stilla i stormens öga. Stilla och tyst.
Sen trampar jag sannolikt genom isen.
Kritik!
Mycket i skolan går ut på att få människor att växa! Samtidigt ska man ge kritik. Det kan ibland upplevas som en motsättning, men följande har jag kommit fram till då jag snabbt klurat lite på ämnet och det är 12 minuter kvar av min arbetsdag...
(Grundantagande: Människan är god)
1. Minimera negativ kritik. Negativ kritik tar bara bort. Människan som utsätts för detta, får bara reda på vad som inte är bra, alternativen lyser med sin frånvaro. Utsätts en människa under lång tid för negativ kritik har den till slut inget fast att stå på. Den vet inte var den kan sätta ner foten. Ensidig negativ kritik kommer i längden till och med att förstärka det negativa beteendet. Eftersom det är det enda som uppmärksammas.
2. Maximera positiv kritik. Se mellan fingrarna med i princip alla misstag/felhandlingar en människa gör. (till en viss gräns förstås) Om man systematiskt ägnar sig åt att berömma det som är bra och ger förslag på hur man kan göra det bättre, kommer man att ge personen en trygg och stabil bas att stå på. De felhandlingar/misstag en människa gör förtvinar och försvinner (i stor utsträckning) till sist.
(8 minuter kvar)
3. Undvik ironi och sarkasm om det innehåller det minsta ärligt menad negativ kritik. Om den är uppenbart skämtsam (och inte på mottagarens bekostnad) kan det vara ok. Var försiktig med denna - då det kan göra en person osäker på vad ni menar.
4. Om ni oftar kritiserar människor för deras misstag och felgärningar ligger det däri ofta ett budskap till er själv. Eller som det står på min kära svärmors toalettvägg...
Svaret finns hos dig.
Det är du som väljer att bli irriterad.
I de tankar du får
när du möter folk
ligger ett meddelande
till dig själv.
De har inga problem
med sin brist på
frisyr eller oklippta
gräsmatta, men det
har du. Varför?
-----"
Med vänliga hälsningar
BesserwisserWilliam
(på två minuters övertid)
Oj vad det snurrar...
....när stannar karusellen?...
...jag vill ta en sockervadd med mig...
...till den gröna slänten utanför...
... och...
sitta
Invandrare stjäl!!
1. Alla zigenare i Arboga är kriminella och tjuvar.
2. Invandrare byter prislappar i butiken.
3. Vi måste bevara det svenska och akta oss för massa andra konstiga kulturer
4. Om det kommer hit för många turkar blir det snart i Sverige som det är i Istanbul och så vill jag inte ha det!
5. Människor kan inte bara komma hit och leva på den välfärd vi byggt upp.
6. Det är inte bra att det kommer en massa araber och bygger moskéer så att de växer upp som svampar ur jorden!
Människorna som sagt detta har inte paroderat eller ironiserat - utan menat det på fullaste allvar. Jag blir matt. Det är inte sällan nu som jag träffar grupper där en majoritet av gruppen har invandrarfientliga eller rent rasistiska åsikter. (Rasisterna är dock tacksamt än så länge en liten del).
Jag träffar också människor som representerar de goda, inkluderande, krafterna i samhället. Det känns som ett skymningsland, men det är inte becksvart.
I Nora ser jag ofta dekaler från nordiska förbundet. När jag går in på deras hemsida vrids mitt inre i plågor. Skaparna av den hemsidan och deltagarna i organisationen måste på många sätt vara små människor. Många säkert orättvist behandlade och förfördelade under sin uppväxt. Var skulle hatet annars komma ifrån?
Om ni vågar titta... www.nordiskaforbundet.se
Oj, oj, oj...
Subsidiaritetsprincipen!!
undrande
ståendes
tittar på.
vadå?



När famlijen badar är det ett gytter av människor i badrummet. Men med närhet kommer också värme...
Renovering total...



SJUKA
Åter till ämnet. Algot har Bältros. Vi har vetat det hela tiden, men nu är det definitivt. Algot är född till gubbe.
Ture har öroninflanmmation. Ligger och vrider sig i plågor på soffan i skrivande stund.
Godnatt.
BRITTA!!
HEJ BRITTA!




Under ytan - hittar jag ingenting...

...utan jag. Som i natt har flyttat det stora kassaskåpet de sista tre metrarna samt rivit upp, nästan, allt golv på nedervåningen. Bara trossbotten kvar...och den ska få vara kvar.
Min älskade pappa Anders är på besök och bor i sin lägenhet i Nora. Idag var jag och Algot inne en sväng. Algot tycker de är ruskigt roligt att plinga på farfars dörrklocka. Så det gör han en kvart när vi kommer och en kvart när vi går. Idag tog vi en glass på cafét runt hörnet där han bor! Det var trevligt.
Avslutningsvis till alla som inte vet om det, så är jag glad och aktiv i miljöpartiet i Nora. Miljöpartist helt enkelt. Svårslaget....
Nu börjar det bli mest strunt. Avsluta dagen med en dikt kanske.
En gång
frös mina tennisskor fast i marken.
En gång
tappade jag min tand under en ångvält.
En gång
räckte det att blöta mina ögonbryn
för att kunna se solen.
En gång.
Aldrig mer.
Ja, ibland undrar jag över den tomheten som finns under ytan. Liksom trossbotten har förvånansvärt lite att erbjuda.
Ähh, godnatt!
Svett under armen, eller var den i bandage?
Klockan är strax 01:30 och jag har ägnat den sista timmen åt att riva upp golv på nedervåningen, samt ta ned en halv vägg. Jag är svettig och längtar efter en dusch. Det bör dock vara varmt vatten eftersom jag eldade i pannan vid 21-tiden. Snart fem timmar sedan. Apropå svett, skulle jag vilja återge en liten strof från en "vänskapsbok" jag hade en gång i tiden...
är att tvätta sin älskade under armen
när hon har tummen i bagage

Gemensam dag!
Jag närmar mig dock medelåldern för nu när jag krupit in på mitt kontor för att packa ihop väskan tar värmen ut sin tribut och jag är nästan illamående. Därför måste jag sätta mig på en stol och bloggar lite så att jag kommer i balans.
Nu ska jag susa iväg och hämta pappa i Nora och sedan hem och äta "hamburgepinnar". En sötliten specialité, uppfunnen av en slump igår.
En liten historia från lunchen...
Mannen hade varit så god och givmild hela sitt långa liv, så strax innan hans död kom Gud fader själv till honom och sade:
- På grund av din godhet får du önska vad du vill.
-Jaha, sa mannen då. Jag skulle vilja få en bro byggd till solen. Jag har alltid varit intresserad av stora byggnadsverk.
- Någon måtta får det väl ändå vara, svarade Gud då. Oändliga resurser har jag inte.
Mannen funderade ett tag och sa sedan:
-Kan du då bara svara mig hur kvinnor tänker. Det har jag alltid velat veta.
- När ville du att bron skulle vara klar?
Simmande reklam!
Tänkte dessutom att passa på att påminna om vårt hus i Togo. Vi vill gärna komma igång med uthyrningen och kan därför givetvis diskutera priset med våra första gäster! Trettio meter från Atlanten. Det är ingen tokig utsikt när man äter frukost..
Kolla in www.flying.to/togo

Tidig morgon..klockan 08:06.
om Barnavårdscentralerna delade ut TV som kan ges intravenöst.
Avslutningsvis en maskros från igår!!

Bye, bye!
Hela familjen är här!

Nu har ju denna avslöjande bild änså blivit offentlig, eftersom den publicerats i NA 070419. Då kan jag gärna lägga ut den på bloggen också . Namnen på de inblandade. Bakre raden: William, Jenny. Mellanraden: Algot, Ture, Tage. Främre raden: Myra.
Vår hmmm...

Värme och tö
slaskiga strumpor och surmulen snö
Vår vår
Solljus
Lyser upp, bryter in och bryter upp
tidigt och tröttsamt
skoningslöst och smärtsamt
Vår vår
Förälskade och parkbänkskelande
slekigt, slingrande och salivbytande
Sten
Sikta
Yes
Sänkta
Satans vår!
Och det värsta är
att den fan är här
igen till nästa år.
Övervåld i lådbilsrace - JO rasande
DIktar´n slår till:
låg ett par i sovsäck.
I en unken tvåa på söder
sover ingen mer
Definitivt trött.
Sandlåda är för moget. Politiken är ett babygym!!
/William
Mina sexuella fantasier!
Jag har som sagt sålt vår Volvo, men också fått fordonsskatteblanketten för nästa år (maj 2007-apr2008). Och jag blir tvungen att betala! Eftersom jag ägde bilen i betalningsmånadens början. Bilen sålde jag för 1700. Skatten är 1400. Jag betalar. Köparen ställer av bilen. Han får ut skattepengarna. 1400. Han har i praktiken köpt bilen för 300 kronor.
Dåliga affärer måste man göra ibland, för att kunna glädjas åt att göra bra affärer!!
Igår rev jag bort takpappen på lekstugan och började lägga ny. Vädret var underbart. Sommar i april. Barnen lekte ute och vi tog Kaffe mot lektugeväggen.
Också har vår rakryggade regering äntligen börjat få ordentligt med fart på blåslampan. Sjukintyg från första dagen. Det är grejer det!! Ursäkta jag är snuvig och har ont i huvudet, skulle jag kunna få en läkartid. Javisst! Läkare kostar väl bara i runda slängar 1500 spänn i timmen! Det är ju en hel bil!!
