Tro gör man i vilket fall...
Har nu läst färdigt den senaste boken i badkaret, "Tro och vetande 2.0" av författaren Christer Sturmark. Jag tycker det är en mycket bra bok. Den argumenterar för den humansistiska livsåskådningen och diskuterar framförallt den ateism som en sådan livåskådning omfamnar. Oavsett vad man tror om Guds existens är detta en bra bok. De djupt religiösa människor som finns i vår värld får sig i denna bok ett motargument att bita i. Argumentationen för en ateistisk hållning är konsekvent, stark och trovärdig. Om någon känner till något "svar" på denna bok får ni gärna höra av er till mig.
Avseende den ateistiska livshållnigen så har boken skapat några små tankar i mitt huvud. Om man omfattar en ateistisk livhållning, till skillnad från exempelvis en kristen borde detta medföra för personen flera saker, bl.a...
1. Livet blir mer skört. Det finns ingen second chance. Kanske därför vårt sekulariserade samhälle innehåller så många människor som är så rädda för olyckor.
2. Relationen till de närmast anhöriga blir viktigare. Jag kan inte längre jobba bort mitt liv och till exempel tänka att, det där med barnen kompenserar jag i det eviga efterlivet.
3. Livet tappar en trösterik dimension. Det finns inte längre någon gudomlig famn att falla tillbaka i.
4. Allt vad jag är, är en liten partikel i världsalltet som fått en nästan oändligt kort stund av medvetande. Jag lyser upp och slocknar i nästan samma ögonblick. Det jag får är upplevelsen just då av det jag ser i denna korta stund i ljuset från mig själv. NU - får en helt ny betydelse.
5. Ingen annan än människan sätter/bestämmer vad som är moraliskt rätt och fel. Det finns ingen evig moral och etik. Ansvaret vilar plötsligt mycket tyngre på våra axlar.
Så avslutningsvis vill jag citera en mer konkret och NU-orienterad del av boken. En del som argumenterar mot sammanblandningen av politik och religion. En del som lyfter fram att talibanerna kan vara kulturellt mycket närmare oss själva än vad vi kanske vill tro...
"En av de mest prestigefyllda skolorna är Patrick Henry Collage i Virginia. Skolan erbjuder collegeutbildning för hemskolade kristna studenter ur The Joshua Generation. [---] Skolans credo återfinns på deras hemsida:
Bibeln är i sin helhet (alla 66 böckerna i Gamla och Nya Tesatmentet) Guds inspirerade ord, ofelbar i sin originaltext, och den enda giltiga och enda tillförlitliga källan för tro och ett kristet liv.
I undervisnignen gäller en enkel men tydlig princip: När Bibeln och vetenskap kommer fram till olika resultat, har vetenskapen uppenbarligen misstolkat sina data. En annan av skolans trossatser är:
Satan existerar som en personlig och ond varelse, som agerar som frestare och åklagare...alla som dör utan Kristi frälsning skall i Helvetet dömas till medvetna plågor i all oändlighet.
Patrick Henry Collage har starka band till Vita Huset. (...) Trots att Patrick Henry Collage bara varit verksamt sedan år 2000 kommer redan 7 % av Vita Husets tjänstemän därifrån, bland annat i Karl Rowes stab, och över tjugo konservativa senatorer har rekryterat sina närmaste medhjälpare från skolan.
Studenter från Patrick Henry Collage har också kontinuerligt mobiliserat i valkampanjer föra att hjälpa en rad fundamentalistiska kandidater till senaten, till exempel Tom Coburn i Oklahoma och Jim DeMint i South Carolina. Coburn förespråkar dödsstraff för läkare på privata abortkliniker och DeMint vill förbjuda endamstående kvinnor med barn att arbeta som lärare, eftersom de är dåliga moraliska förebilder för ungdomar. Både Coburn och DeMint vann sina respektive val."
(s. 275f )
Och nu valde jag inte de allra mest skrämmande uppgifterna i boken om den kristna högern i USA och dess kopplingar till makten. Vem som blir fundamentalistisk terrorist i världsopinionens ögon, kanske handlar mest om vem som har pengarna, vapnen och makten. Vem som definierar den andre...
Och nu börjar klockan bli mycket igen. Barnen , min underbara sambo och jag mår fint. Det är bra - nu.
Avseende den ateistiska livshållnigen så har boken skapat några små tankar i mitt huvud. Om man omfattar en ateistisk livhållning, till skillnad från exempelvis en kristen borde detta medföra för personen flera saker, bl.a...
1. Livet blir mer skört. Det finns ingen second chance. Kanske därför vårt sekulariserade samhälle innehåller så många människor som är så rädda för olyckor.
2. Relationen till de närmast anhöriga blir viktigare. Jag kan inte längre jobba bort mitt liv och till exempel tänka att, det där med barnen kompenserar jag i det eviga efterlivet.
3. Livet tappar en trösterik dimension. Det finns inte längre någon gudomlig famn att falla tillbaka i.
4. Allt vad jag är, är en liten partikel i världsalltet som fått en nästan oändligt kort stund av medvetande. Jag lyser upp och slocknar i nästan samma ögonblick. Det jag får är upplevelsen just då av det jag ser i denna korta stund i ljuset från mig själv. NU - får en helt ny betydelse.
5. Ingen annan än människan sätter/bestämmer vad som är moraliskt rätt och fel. Det finns ingen evig moral och etik. Ansvaret vilar plötsligt mycket tyngre på våra axlar.
Så avslutningsvis vill jag citera en mer konkret och NU-orienterad del av boken. En del som argumenterar mot sammanblandningen av politik och religion. En del som lyfter fram att talibanerna kan vara kulturellt mycket närmare oss själva än vad vi kanske vill tro...
"En av de mest prestigefyllda skolorna är Patrick Henry Collage i Virginia. Skolan erbjuder collegeutbildning för hemskolade kristna studenter ur The Joshua Generation. [---] Skolans credo återfinns på deras hemsida:
Bibeln är i sin helhet (alla 66 böckerna i Gamla och Nya Tesatmentet) Guds inspirerade ord, ofelbar i sin originaltext, och den enda giltiga och enda tillförlitliga källan för tro och ett kristet liv.
I undervisnignen gäller en enkel men tydlig princip: När Bibeln och vetenskap kommer fram till olika resultat, har vetenskapen uppenbarligen misstolkat sina data. En annan av skolans trossatser är:
Satan existerar som en personlig och ond varelse, som agerar som frestare och åklagare...alla som dör utan Kristi frälsning skall i Helvetet dömas till medvetna plågor i all oändlighet.
Patrick Henry Collage har starka band till Vita Huset. (...) Trots att Patrick Henry Collage bara varit verksamt sedan år 2000 kommer redan 7 % av Vita Husets tjänstemän därifrån, bland annat i Karl Rowes stab, och över tjugo konservativa senatorer har rekryterat sina närmaste medhjälpare från skolan.
Studenter från Patrick Henry Collage har också kontinuerligt mobiliserat i valkampanjer föra att hjälpa en rad fundamentalistiska kandidater till senaten, till exempel Tom Coburn i Oklahoma och Jim DeMint i South Carolina. Coburn förespråkar dödsstraff för läkare på privata abortkliniker och DeMint vill förbjuda endamstående kvinnor med barn att arbeta som lärare, eftersom de är dåliga moraliska förebilder för ungdomar. Både Coburn och DeMint vann sina respektive val."
(s. 275f )
Och nu valde jag inte de allra mest skrämmande uppgifterna i boken om den kristna högern i USA och dess kopplingar till makten. Vem som blir fundamentalistisk terrorist i världsopinionens ögon, kanske handlar mest om vem som har pengarna, vapnen och makten. Vem som definierar den andre...
Och nu börjar klockan bli mycket igen. Barnen , min underbara sambo och jag mår fint. Det är bra - nu.
Kännetecknen...
Ibland är det som om nya saker blir viktigare och viktigare. Omprioriteringarna är många och omvälvande. Till exempel går jag inte längre en gång i veckan på bio. Det gjorde jag i Uppsala. Jag har funderat lite och kommit fram till att det fins än fler kännetecken på att jag gått vidare i livet, då främst i egenskap av småbarnsförälder (far till fyra).
1. När vi ska på bröllop och självklart är sena, inser jag att kostymen har barnspya alá magnum på axeln sedan dopet något barn hade förra veckan. Samtidigt som jag stoppar mitt hår, som jag inte kammat på en vecka, under kranen i köket fipplar jag på mig den enda skjortan jag har. Givetvis inte struken. Inga problem. Jag kavlar upp ärmarna så långt det går, vilket skapar en oemotståndlig rockabillielook samt kränger på mig en pullover. Det ostrukna försvinner. Jag hinner inte kamma mig nu heller. Men när det är blött ser det åtminstone genomtänkt ut.
2. Jag kan utan att reflektera över det slicka av en äppelbit som ramlat ner och rullat runt på IKEA:s cafeteriagolv. Varpå jag med ett leende stoppar det i närmaste barnamun.
3. Jag spelar inte längre innebandy fyra gånger i veckan och kompletterar det med ett par löppass. Istället kliver jag oavtröttligen upp och ned på vågen flera gånger i veckan och se! Det ger resultat. Jag får högre och högre värden för varje gång.
4. Jag ska vara hemma en hel dag, ensam med barnen. Vi ska på sin höjd ut på gården. Eftersom jag vill lägga så mycket energi som möjligt på barnen gäller det att spara in på annat. Ingen onödig tvätt (samma strumpor och kalsonger (hmmmm...) som igår), inget onödigt rengörande (slopar tandborstningen och slipper ta reda på fluorstänken på spegeln), och inget onödigt matlagande (färdiga köttbullar i vår nya öppna spis. Ungarna tycker det är skitkul!)
5. Under min Uppsalatid var jag uppdaterad på vilken reklam som för tillfället rullade på TV-shop. Jag har tappat den nutidskollen. Jag vet....jag vet.... jag vet... att Expedition Robinson är nedlagt...eller?
1. När vi ska på bröllop och självklart är sena, inser jag att kostymen har barnspya alá magnum på axeln sedan dopet något barn hade förra veckan. Samtidigt som jag stoppar mitt hår, som jag inte kammat på en vecka, under kranen i köket fipplar jag på mig den enda skjortan jag har. Givetvis inte struken. Inga problem. Jag kavlar upp ärmarna så långt det går, vilket skapar en oemotståndlig rockabillielook samt kränger på mig en pullover. Det ostrukna försvinner. Jag hinner inte kamma mig nu heller. Men när det är blött ser det åtminstone genomtänkt ut.
2. Jag kan utan att reflektera över det slicka av en äppelbit som ramlat ner och rullat runt på IKEA:s cafeteriagolv. Varpå jag med ett leende stoppar det i närmaste barnamun.
3. Jag spelar inte längre innebandy fyra gånger i veckan och kompletterar det med ett par löppass. Istället kliver jag oavtröttligen upp och ned på vågen flera gånger i veckan och se! Det ger resultat. Jag får högre och högre värden för varje gång.
4. Jag ska vara hemma en hel dag, ensam med barnen. Vi ska på sin höjd ut på gården. Eftersom jag vill lägga så mycket energi som möjligt på barnen gäller det att spara in på annat. Ingen onödig tvätt (samma strumpor och kalsonger (hmmmm...) som igår), inget onödigt rengörande (slopar tandborstningen och slipper ta reda på fluorstänken på spegeln), och inget onödigt matlagande (färdiga köttbullar i vår nya öppna spis. Ungarna tycker det är skitkul!)
5. Under min Uppsalatid var jag uppdaterad på vilken reklam som för tillfället rullade på TV-shop. Jag har tappat den nutidskollen. Jag vet....jag vet.... jag vet... att Expedition Robinson är nedlagt...eller?
Nedan ser ni den ovan omtalade öppna spisen.
Husets nya hjärta.
Husets nya hjärta.
De som håller oss igång...
Algot. Den lille ettrige. Han som har ett humör som gör varje bergodalbaneälskare grön av avund. Lycklig som en salig fjäril ena sekunden, svart som tjärad sotkol nästa sekund.
Myra. Den lilla glada. Hon som är glad nästan jämt, utom just nu då hon inte är frisk. Dessutom en tjej som tycker att bästa tiden att vara vaken är mellan klockan 20:00 och 06:00.
Tage. Den lille hinderslöse. Alla projekt är möjliga oavsett hur många gånger pappa säger nej. Dessutom kan alla genomföras med ett leende på läpparna och ett glatt "Det fixar jag".
Ture. Den lille filosofen. Han som gärna koncentrerar sig på det han själv finner nöjsamt och som diskuterar allt, med den givna inledningsfrågan "Varför?"
Kärleken till dem är fast rotad långt in i bröstkorgen
jordnötsgodis...
Det är jordnötsgodiset som är min julelast. I kylskåpet, det nya därnere, står en burk som är så oerhört gott att nalla ur. Hmm...
Vi vacklar men faller inte under lasten av magsjukor och förkylningssymptom. Faller gör man av andra saker. Till exempel om man tar ett steg ut från fönstret på 27:e våningen. Bokstavligen talat. Vi håller just på att lära våra barn skillnaden på bokstavligt och bildligt. Ture har koll. I princip Tage också. Algot har ingen susning, men han målar på väggarna med krita och tusch. Vår nymålade öppnaspis har ett blått kludd på sidan. Vissa saker vet man vem som gjort - ALGOT!!
Nä nu ska jag käka en liten jornötsgodis och gå och lägga mig, trots att klockan bara är ett.
Ture bygger Eifelpepparkakstorn. Det står (trots lutningen) fortfarande i vårt kök.
Vi vacklar men faller inte under lasten av magsjukor och förkylningssymptom. Faller gör man av andra saker. Till exempel om man tar ett steg ut från fönstret på 27:e våningen. Bokstavligen talat. Vi håller just på att lära våra barn skillnaden på bokstavligt och bildligt. Ture har koll. I princip Tage också. Algot har ingen susning, men han målar på väggarna med krita och tusch. Vår nymålade öppnaspis har ett blått kludd på sidan. Vissa saker vet man vem som gjort - ALGOT!!
Nä nu ska jag käka en liten jornötsgodis och gå och lägga mig, trots att klockan bara är ett.
Ture bygger Eifelpepparkakstorn. Det står (trots lutningen) fortfarande i vårt kök.
Lämnar ett sjunkande skepp...
Robban Broberg sjunger något i stil med...
Målet är ingenting
vägen är al, al , allt
Visst är det en söt och politiskt korrekt textsnutt, men den stämmer inte överens med hård verklighet. Vi lämnar nu det sjunkande skeppet (läs övervåningen) och sover, äter, diskar och tvättar på nedervåningen. Vi börjar närma oss målet och det är f-n så mycket skönare än vägen.
Har precis använt mina talanger som mattläggare i hallen och lagt dit en stor hallmatta, skurit ut för lister, dörr m.m....
Om någon undrar över var ni tappat bort årets julkort från oss, så sluta leta. Vi har inte skickat ut några. Det är inte så att vi inte tycker om er, vi har bara valt att prioritera annat....
Godnatt
Målet är ingenting
vägen är al, al , allt
Visst är det en söt och politiskt korrekt textsnutt, men den stämmer inte överens med hård verklighet. Vi lämnar nu det sjunkande skeppet (läs övervåningen) och sover, äter, diskar och tvättar på nedervåningen. Vi börjar närma oss målet och det är f-n så mycket skönare än vägen.
Har precis använt mina talanger som mattläggare i hallen och lagt dit en stor hallmatta, skurit ut för lister, dörr m.m....
Om någon undrar över var ni tappat bort årets julkort från oss, så sluta leta. Vi har inte skickat ut några. Det är inte så att vi inte tycker om er, vi har bara valt att prioritera annat....
Godnatt
Nu blev det så där sent igen...
Hinner liksom inte riktigt tänka igenom mina inlägg här på bloggen - är alltid så stressad att komma isäng. Så ni får hålla till godo, med lite halvgenomtänkta (läs helspontana) yttringar. Klockan är snart tre och jag och Jenny ska lussa för barnen klockan 06:45. Alltså gäller det att vara kortfattad. Målat om Tages golv två varv till - det har till slut blivit grått. Hängt om dörren på kylskåpet och borrat för de knoppar som ska appliceras på köksskåpen. Nu ska jag packa in lussebullarna som Jenny bakade fram till 01:00 i plastpåsar. Alla utom en, som jag tänker tjuvknapra på, men schhh säg inget!!
/William
/William
luciagarderob
Bar ned garderober till vårt blivande badrum. Väl framme med garderoberna försöker vi ställa dem upp, men inser att det är för lågt i tak. Jag blir tvungen att fimpa golvlisten, montera isär garderoberna och sedan montera ihop igen. Det sköna i kråksången är att allt flutit på perfekt, bortsett från den första lilla missen. Och nu, tidigt denna decembermorgon, står båda garderoberna där. Dessutom har vi en ny kyl i köket!!
Vårt liv på övervåningen börjar likna det i en myrstack, med smala smala gångar mellan alla prylar. Men än så länge har vi inte börjat gräva oss ned under jord i alla fall. Men det är nog bara en tidsfråga.
Lucia i bygdegården idag. Massor av barn, framförallt små. Ganska glest med vuxna, men trevligt. Nu är det dagislucia på måndag och sedan skollucia på fredag....
Vårt liv på övervåningen börjar likna det i en myrstack, med smala smala gångar mellan alla prylar. Men än så länge har vi inte börjat gräva oss ned under jord i alla fall. Men det är nog bara en tidsfråga.
Lucia i bygdegården idag. Massor av barn, framförallt små. Ganska glest med vuxna, men trevligt. Nu är det dagislucia på måndag och sedan skollucia på fredag....
Godnatt!!
Bussa iväg dem bara!
Idag var det äventyr för Tage.
Han packade sin rosa, glittriga axelremsväska,
med mandariner, äpplen och
kalletidningar.
Hämtade Ture på skolan.
Åkte sedan med honom och
pappas mobiltelefon
utan vuxens sällskap
i länsbuss
till Örebro
och den väntande
mamman.
Vår ständiga strävan efter sedan...
Inom kristendomen är det sedan som är det viktigaste. Sedan man fått syndernas förlåtelse och förhoppningsvis går ren och skär in i himmelriket. Det är 2000 år sedan vi började präglas att tänka på sedan. Försaka nuet, sätta luther på axeln och leva så arbetsamt och strävsamt som möjligt för att få frälsning och tillåtelse att komma in.
Tänk om vi bara är biologiska varelser som har av slumpen fått en kort tid av existens. En kort tid av NU. De relationer vi har är av nuet, för sedan när det är över - ja - då är det slut. Tänk om det hade präglat oss under 2000 år. Vilka hade vi då varit?
Tänk om sedan inte finns!
Tänk om vi bara är biologiska varelser som har av slumpen fått en kort tid av existens. En kort tid av NU. De relationer vi har är av nuet, för sedan när det är över - ja - då är det slut. Tänk om det hade präglat oss under 2000 år. Vilka hade vi då varit?
Märks det att jag läser en humansistisk bok. En humansim baserad på ateism och förnuftstro?
William, NU!
William, NU!
Läser en bok i badkaret om nätterna....
...Tro och vetande 2.0 heter den. Den ärbra. Det är en filosofisk reklampelare för den humanistiska grundsynen och tolkningen av världen. Humanismen är provetenskaplig och ateistisk till sin grund. Har ännu inte kommit så långt eftersom ett varmt bad klockan två på natten sällan gör det lättare att läsa pockettext, men när man somnar och sjunker med under vattenytan vaknar man ju till. Hittills har jag gjort det i alla fall...
Vad gör jag i övrigt på nätterna då...hmm...huvudsakligen renoverar, nu bloggar jag lite och badar. Idag har jag målat Tages golv, blev alldeles för snorgrönt (jag vet hur det ser ut eftersom jag har ovanan att titta in i pappret efter jag snutiti mig... är ett sådant avslöjande alldeles för personligt för att lämna ut i en blogg?). Hur som helst målar vi om golvet i en något mörkare grön nyans någon av de kommande dagarna. Inte lördag dock, för då ska vi helgstäda Borns friskola.
Vad gör jag i övrigt på nätterna då...hmm...huvudsakligen renoverar, nu bloggar jag lite och badar. Idag har jag målat Tages golv, blev alldeles för snorgrönt (jag vet hur det ser ut eftersom jag har ovanan att titta in i pappret efter jag snutiti mig... är ett sådant avslöjande alldeles för personligt för att lämna ut i en blogg?). Hur som helst målar vi om golvet i en något mörkare grön nyans någon av de kommande dagarna. Inte lördag dock, för då ska vi helgstäda Borns friskola.
De största fördelarna med att sova lite är...
1. Att man uppskattar att få sova länge
2. Att dygnets timmar förblir konstanta, men något mer luddiga. Lite av en salongsberusning.
3. Att jag får ha linserna i längre och därmed överutnyttja dessa snordyra synkorrektionsplastbitar. Det blir paretooptimalt eller vad det heter.
4. Att man inte behöver vakna själv när ungarna är uppe och springer på natten. Man är redan vaken och kan parera evetuella sömndrukna snedsteg (bara man hinner tvätta av målarfärgen från händerna först)
1. Att man uppskattar att få sova länge
2. Att dygnets timmar förblir konstanta, men något mer luddiga. Lite av en salongsberusning.
3. Att jag får ha linserna i längre och därmed överutnyttja dessa snordyra synkorrektionsplastbitar. Det blir paretooptimalt eller vad det heter.
4. Att man inte behöver vakna själv när ungarna är uppe och springer på natten. Man är redan vaken och kan parera evetuella sömndrukna snedsteg (bara man hinner tvätta av målarfärgen från händerna först)
Godnatt!
Bra bok!
Jag har just läst färdigt en bra bok. Mot rädslan av Ingvar Bratt. Den handlar om hur han, som den interna "läckan" avslöjar Bofors vapensmuggling och mutbrott i mitten av 80-talet. Det blir förstås extra spännande läsning när jag känner Ingvar. Hur som helst är det en bok som starkt belyser det svåra civilkuraget. Det är inte lätt, men mycket värt. Den nyligen pensionerade Ingvar Bratt framstår för mig i en något ny, mer skimrande, dager efter jag läst boken. Christer Fuglesang är ingen hjälte.
Åter i bloggdjungeln...
Hej!
Är nu kommen åter så smått. Vi har haft min mamma med familj på besök. De har inte fått en lugn stund utan blivit tvugna att näst intill dygnet runt stå med penseln eller spackelspaden i hand. TACK MAMMA, INGEMAR, SIMON och SANDRA!!!
Vi har som målsättning att ha flyttat ner huvudelen av våra tillhörigheter till nedervåningen innan jul. Tages run är snart klart uppe. Känns på något sätt ändå avlägset.
Det här var det nya köket innan släktens ankomst. Nu är alla omålade och otapetserade detaljer åtgärdade!
Är nu kommen åter så smått. Vi har haft min mamma med familj på besök. De har inte fått en lugn stund utan blivit tvugna att näst intill dygnet runt stå med penseln eller spackelspaden i hand. TACK MAMMA, INGEMAR, SIMON och SANDRA!!!
Vi har som målsättning att ha flyttat ner huvudelen av våra tillhörigheter till nedervåningen innan jul. Tages run är snart klart uppe. Känns på något sätt ändå avlägset.
Det här var det nya köket innan släktens ankomst. Nu är alla omålade och otapetserade detaljer åtgärdade!
SOV GOTT
En stunds vila av hårt arbete
Nu lägger jag ner bloggandet för en kortare period. Runda slängar - en månad. Börjar bli leds på att snubbla på rivningsmtrl när jag gör frukostgröten. Skall försöka ägna tid och fokus åt ombyggnationerna. På återseende.
/William
/William
Mub mot mun metoden...
Nu har vi lagt piskan på oss själva och det med glädje. Vi har lyckats ragga ned familjen Hällström (2-4pers) för en fyra dagar lång arbetsvecka. Som de ska hjälpa oss med målning och tapetsering. TACK PÅ FÖRHAND!
Varifrån kommer då piskan. Jo. Vi måste få upp och grunda två väggar och olika innertak, fram tills dess. Dessutom grundbehandla hela det stora rummet. Får nog tagga ned lite på bloggandet ett tag.
Varifrån kommer då piskan. Jo. Vi måste få upp och grunda två väggar och olika innertak, fram tills dess. Dessutom grundbehandla hela det stora rummet. Får nog tagga ned lite på bloggandet ett tag.
En effekt av ett års intensivt utbyggande är "arbetarhänder". Mina händer har blivit grövre, raspigare och mer tjockhudade. Jag definierar det gärna som positiv utveckling, eftersom sådana händer gör mig tryggare i min annars så osökra och velande manlighet. Nu skall jag bara se till att bli tystare och sluta ge muntligt uttryck för mina känslor. Då blir jag nog äntligen och slutligen en fulländad man.
Vissa nyheter...
Den nyhet som nått mig,
öppnar bara för frågor.
Det finns inga svar.
Den gör att det lilla,
viktigaste
blir mer kännbart.
Igen.
öppnar bara för frågor.
Det finns inga svar.
Den gör att det lilla,
viktigaste
blir mer kännbart.
Igen.
Ingen fullödig kille....
Jaha. Vi renoverar och står i. För att få en mer kontinuerlig och heltäckande beskrivning hänvisar jag med glädje till min sambos blogg - jennyeknor.blogg.se
Byggröran till trots lyckas vi (idag jenny och barnen) få ihop mat att äta. Kvällen till ära en trerätters (detta skriv tidigt allehelgonadags morgon.
Att renovera kan innebära betydande hälsorisker. Igår brände jag på natten av en matarkabel (heter det visst) med motorsågen. Det blixtrade betänkligt så jag stack ut huvudet i köket och frågade om Jenny, som då hade en illtjutande Myra på armen (det lilla barnet har ännu inte anpassat sig till motorsågande nattetid) och frågade om det fanns ström. Jag fick en jakande huvudrörelse tillbaka. Fine! Tänkte jag och forsatte mina bestyr. Idag kom Sven upp och såg den halvt genomsågade brända kabeln och förstod varför de hade tappat elen i sitt hus och varför en huvudsäkring på elstolpen utanför gården hade gått. Den annars inte så olycksoroliga Sven uttryckte en visst allvar över risken för att vårt hus skulle brunnit med under natten i den komprimerade enordsfrasen Obra. Det var bara när jag sedan bad om förtydligande om vad detta obra betydde som han förklarade att halvgenomkapade matarkablar lätt kan ligga och gnista. Gör de då det i en miljö av sekelgammal snustorr vindssågspån är inte eldsvåda att utesluta. För alla oroliga - kabeln är lagad. Allt är lugnt.
Jag börjar tycka politik på lokal nivå är lite kul. Trots att mitt senaste deltagande på fullmäktige i Nora var en veritabel katastrof (detta ur ett oerhört egocentriskt och perspekitvlöst perspektiv). Jag lyckades göra ett muntligt framförande i total rampfeber och scenkollaps. Ingen förstod något av vad jag sa, inklusive mig själv. Nåväl, det var helt säkert det mest ihågkomna inlägget under den kvällen i alla fall.
Lokalpolitik är som sagt lite kul. Jag får en helt annan koll på vad som händer, vilka beslut som fattas och ett batteri argument för eller emot visa lokalpolitiska frågor. Se det har väl aldrig tidigare hänt under hela mitt liv. Jag har ju bara haft argument kring frågor som jag i praktiken inte alls kunnat påverka - som valet av amerikansk president, utvecklingen i mellannöstern eller Perssons vräkbygge. Nu skapar jag mig argument kring påverkabara frågor, och när jag rycker in som ersättare har jag verklig beslutandemakt!
Dessutom är det KUL att skriva motioner. Det svåra är bara att hitta på tillräckligt många nya politiska idéer för att fylla skrivarlusten.
Om ni facebookar...det gör jag också...vis ses kanske där.
...
Hur är det med barna?
Hur är vädret?
Hur går det med renoveringen?
Dessa fraser.
Och i tomrummet mellan,
tappar jag fotfästet.
Där gapar mörkret
och väntar saknaden
Hur är vädret?
Hur går det med renoveringen?
Dessa fraser.
Och i tomrummet mellan,
tappar jag fotfästet.
Där gapar mörkret
och väntar saknaden
Myra kryper!!
Ja, det var väl egentligen bara det jag ville berätta. Att Myra "kryper"... Stilen är något säregen och farten än så länge låg. Dags att sätta upp grind för trappen.
Annat förr...
Saxat från Borås Tidning, tisdagen den 4 september 2007. Insändarsidan
"Annat var det förr - då sköt vi småfåglar och sprängde utedass
Det är otroligt vad folk klagar och gnäller på allt nuförtiden. Och värst är fruntimren. De gnäller på precis allting, de har för lite i lön och är i för få bolagsstyrelser, det är jobbigt att föda barn osv.
En av mina mostrar födde sammanlagt åtta barn och inte klagade hon. Men visst finns det gnälliga män också. Häromveckan var det någon nykterhetsivrande politiker som tyckte att skatten på alkohol var för låg! och borde höjas. Och vad skulle resultatet bli av det? Folk skulle ruinera sig p.g.a alkoholinköp och få gå ifrån hus och hem. Som om det inte fanns nog med bekymmer i samhället.
Ta den där Bush t.ex. Han skickar soldater till andra sidan jorden för att slå ihjäl oskyldiga människor. Vad har de gjort för ont? Se´n komemr de hit med sina moskéer och kebaber.
När min far låg i beredskapen under kriget då fick dom äta barkstuvning. Inte frågade dom efter sushi eller kebab. Men nu skall ungarna ha coca cola och pizza och hamburgare och sprutgrädde och allt möjligt amerikanskt skräp. Inte rör de på sig heller, sitter och glor på TV och datamaskiner. Undra på att de ser ut som gödsvin. När vi var barn då var vi ute i friska luften och pallade äpplen, sköt ekorrar och småfåglar och sprängde utedass. Då hade man kul, det har inte ungarna idag.
Och de här förbannade rondellerna, vad skall man med dom? Man kan lätt tro att man kör radiobil på Liseberg när man är ute i trafiken. Förr dög det med en vanlig vägkorsning och den som hade företräde körde först. Konstigare var det inte.
Det är väl de här kommunalpolitikerna i trafiknämnden som skall ha nå´t att göra när de inte räknar pengarna de får in från parkeringsavgifterna som höjts för femte gången på två år nu. Man har ju inte råd att ta bilen till sta´n och handla längre. Men då blir väl miljöidioterna nöjda, de tycker ju att vi skall bölja (!) köra med häst och vagn igen. Hur skall man då komma över alla farthinder med ett sån't fordon? Men det struntar väl dom i för de åker ju taxi när de skall nå'nstans. Varför dom nu skall ha mer bråttom än andra.
När min far låg i beredskapendå fick de åka häst och vagn och det gick alldeles utmärkt. Det var ingen som klagade på det. Men nu är det ett jävla gnäll på allting.
Gustav Abrahamsson
fyrtiotalist som var med på tiden det begav sig"
Det är otroligt vad folk klagar och gnäller på allt nuförtiden. Och värst är fruntimren. De gnäller på precis allting, de har för lite i lön och är i för få bolagsstyrelser, det är jobbigt att föda barn osv.
En av mina mostrar födde sammanlagt åtta barn och inte klagade hon. Men visst finns det gnälliga män också. Häromveckan var det någon nykterhetsivrande politiker som tyckte att skatten på alkohol var för låg! och borde höjas. Och vad skulle resultatet bli av det? Folk skulle ruinera sig p.g.a alkoholinköp och få gå ifrån hus och hem. Som om det inte fanns nog med bekymmer i samhället.
Ta den där Bush t.ex. Han skickar soldater till andra sidan jorden för att slå ihjäl oskyldiga människor. Vad har de gjort för ont? Se´n komemr de hit med sina moskéer och kebaber.
När min far låg i beredskapen under kriget då fick dom äta barkstuvning. Inte frågade dom efter sushi eller kebab. Men nu skall ungarna ha coca cola och pizza och hamburgare och sprutgrädde och allt möjligt amerikanskt skräp. Inte rör de på sig heller, sitter och glor på TV och datamaskiner. Undra på att de ser ut som gödsvin. När vi var barn då var vi ute i friska luften och pallade äpplen, sköt ekorrar och småfåglar och sprängde utedass. Då hade man kul, det har inte ungarna idag.
Och de här förbannade rondellerna, vad skall man med dom? Man kan lätt tro att man kör radiobil på Liseberg när man är ute i trafiken. Förr dög det med en vanlig vägkorsning och den som hade företräde körde först. Konstigare var det inte.
Det är väl de här kommunalpolitikerna i trafiknämnden som skall ha nå´t att göra när de inte räknar pengarna de får in från parkeringsavgifterna som höjts för femte gången på två år nu. Man har ju inte råd att ta bilen till sta´n och handla längre. Men då blir väl miljöidioterna nöjda, de tycker ju att vi skall bölja (!) köra med häst och vagn igen. Hur skall man då komma över alla farthinder med ett sån't fordon? Men det struntar väl dom i för de åker ju taxi när de skall nå'nstans. Varför dom nu skall ha mer bråttom än andra.
När min far låg i beredskapendå fick de åka häst och vagn och det gick alldeles utmärkt. Det var ingen som klagade på det. Men nu är det ett jävla gnäll på allting.
Gustav Abrahamsson
fyrtiotalist som var med på tiden det begav sig"
KETCHUPFLASKAN
Där går den i golvet! Den briserar och sprider sin röda kletiga sörja över skåp, golv, draperier och dörrar inom en radie av två meter. Detta sker samtidigt som Myra sitter på golvet och i sin oöverträffade trötthet skrikande trycker ut det som behöver ut, Algot med vrickad fot har hällt badkaret fullt i kallt vatten och satt sig själv däri, Ture och Tage precis skall påbörja det tredje världskriget avseende vem som har fått dyka mest med Mamma Mu på dataspelet. Diskhögen är enorm och på spisen håller ett par kycklingburgare precis på att brännas vid. Vi har nått en vändpunkt!!
Samtidigt som jag öser upp ketchup med slaskskrapan från golvet, torkar kylskåp, lister, dörrkarmar, hänger ned draperiet i vit bomull soh sprutar Ta bort på de kulsprutespridda fläckarna, byter på Myra och steker färdigt kycklingburgarna tar Ture kommandot. Han dukar bordet, plockar fram hamburgebröden, ställer fram grytunderläggen, LOKA m.m, pratar med den skrikande Algot och hämtar torkhandduk till honom, skär sallad och tomater samt plockar upp det spill som denna hantering åstadkommer. Han blir snart assisterad av Tage som skär, skurar, öppnar LOKAflaskor. Alla sätter sig tysta vid bordet (utom Myra och Algot förstås som skriker till dess att deras blodsockernivå passerat den kritiska nivån på sin väg uppåt). Snart är det helt tyst. Vi börjar prata normalt med varandra.
Grabbarna får avsluta dagen, efter tandborstningen, med en stund Pippi Långstrump. Jag lider småleende med den lärarinna som får Pippi Krysmynta Efraimsdotter (ja vad det nu var för namn allt) på sin lott. Myra somnar som en sten. En kvart senare sover alla pojkar, utom jag. Jag har bloggat. Nu ska jag sätta på radion och ostörd städa upp i köket.
Ketchup på er allihopa!!
