vildeWille

Jaha. Här står jag och i godan ro och karvar i ett dött djur. Visst är det underligt att jag jag kan stå där och karva mig genom senor, hinnor och och muskelfibrer, samtidigt som jag innerst inne tycker att djuren ska få leva. Jag är en slö sak, som på idéplanet är provegetarian, men tydligen inte tycker det är så viktigt att jag är beredd att lägga om mina kostvanor eller sluta karva för den delen.

För er som inte till vardags stöter på uppkarvade djur kan jag berätta att det ni här ser framför er är en fjärdedels älg (den som inte håller i kniven).

Just nu ligger resterna av älgen på framsidan av vårt hus och många kilo köttfärs i frysen i källaren. Det är ett väldigt speciellt ljud när köttet går genom köttkvarnen. Jag vet att jag tyckte det lät som grisens sista dödsskri, när jag malde fläskkött i en ICA-butik för några år sedan.... Det kanske det var också.