vildeWille

TAGE
(Gör mitt pappahjärta varmt)

Jaha, nu fungerar äntligen detta mähä igen. Datorer, och funktioner kopplade till datorer, kan vid spridda tidpunkter få mig att tolka glaset som halvtomt. (En omskrivning för att jag i förrgår brutalt anföll vå billiga ursäkt till datorn med familjens vassaste köttkniv. Fullständigt utan vett och sans. Tack och lov fanns några fysiskt starka individer närvarande som lyckades rädda den stackars datorn. Endast en avskuren mussladd och en trasig knapp till skärmens färginställning lyckades mitt bisarra utbrott åstadkomma. Nu ser jag allt i svart och vitt. Ingen större förändring sedan tidigare alltså)


Jag har vrickat min fot något lite (haltar betänkligt). Detta skedde under en session av det återfunna livselixiret innebandy. Inte något gott som inte har något ont med sig, eller hur det nu var Von Trier uttryckte sig.


Min kuskapssyn har förändrats radikalt de senare åren. Även om jag inte skulle erkänt det då, så var mitt kunskapsideal av det teoretiska slaget när jag studerade. Statistik, litteraturanalys och svårbegripliga matematiska formler för samhällsekonomi var starkt lysande stjärnor på okunskapens nattsvarta himmel. Men pannkaka kunde jag inte göra - ens med recept. Efter sex år som pappa och familjefar (låter konservativt) är skillnaden abnormt enorm. Idag lagas lasagne, älggryta och åtminstone ett par olika soppor. Dessutom kan jag skillnaden på 40 och 60 grader när jag tvättar familjens kläder. Min kunskapssyn har avsevärt vidgats. Och även min förmåga, på andra än det teoretiska området.


Apropå "Fäng med Häng". Jag har inte läst något mer än senast jag skrev, men jag fick ett motargument av sandlådan igår. Gjorde rent sandlådeleksaker. Där fanns en solblekt orange liten plasttraktor. Skopan var avbruten och hjulen borta. Många år hade den varit med och lekts av många barnhänder. De sandlådor den bebott och de resor den gjort bar spår i dess sargade fordonskropp. En liten solblekt orange traktor, med en historia. Enligt Feng Shui ska man kasta allt gammalt och trasigt. Det som är förbrukat och "fult". Men vad händer med den historia som sakerna bär. Den karaktär som bara kan formas av tidens tand. Förlorad!





ALGOT
(Gör mitt papphjärta varmt)