vildeWille

Var i förrgår på mitt första fullmäktigemöte som representant för miljöpartiet. Det var kul! Ja, ja jag vet, men alla behöver inte tycka samma saker är kul. Jag tycker förövrigt att bajs är roligt också. Försök tillexempel att byta ut ett ord i filmtitlar med ordet bajs. Ta några rejäla skärmstänkare innan ni börjar leken, ska ni se att ni snart också tycker att bajs är roligt.

Jag har hittat facebook, men kan ju inte hålla på med det också. Verkade dock lite kul...

JAK-sektionen: En grundtes inom JAK är ju att räntan omfördelar kapitaltillgångarna i samhället från de som har lite (och därför måste låna) till de som har mycket ( och därför kan låna ut). Låter logiskt tycker jag. Någon av annan åsikt? Gör gärna er röst hörd!!

Detta är en uppmaning till kommentar och tankar till alla dessa personer i min omgivning och framförallt i Stockholmsområdet som tillammans har tusentals akademiska poäng i ekonomi av olika slag. Jag och Jenny funderar på lån i JAK:banken. JAK = Jord Arbete Kapital. En bank baserad på räntefri pengahantering. Så snälla ni med all denna kunskap, akademisk eller aakademisk  - skriv gärna vad ni tycker om denna lånform.

Jag går just en kortkurs i "Rättvis ekonomi" på Åsa folkhögskola. Den handlar om räntefri ekonomi och hålls i av en av JAKs informatörer. Jag kommer att publicera lite tankar varefter. Dessa är det fritt att kommentera. Nedan följer mitt första svar på uppgift ett  i kursen. KOMMENTERA GÄRNA!!

1. Vad tror du, efter du har läst kapitel 1 - 4, att de viktigaste orsakerna var att människor gick samman och startade en räntefri bank?

Jag slås först av att JAK bildades så långt mycket tidigare i Danmark (1931). Hur den ekonomiska situationen såg ut specifikt för Danmark i början av trettiotalet och vilka drivkrafter som fick JAK att se dagens ljus just där är för mig helt okända. Internationellt, och säkerligen även i Danmark, var ju det ekonomiska läget prekärt i slutet av tjugo- och början av trettiotalet. Det "kraschade" lite överallt i världen då om jag inte missminner mig. Många människors livsbesparingar försvann(??) Är detta en hyfsat sann historiebeskrivning, eller ?? Många människor ville plötsligt driva in sina skulder, men få hade pengar att betala med. Ekonomisk kollaps blev följden. Jag har för mig att de internationella lånen kopplades till USA:s guldreserv, men att när alla ville ha sina lån indrivna tog guldet slut!! Eller? Hur som helst en tid då det gällande ekonomiska systemet visade sina brister. Kan ha varit en drivkraft för bildandet av JAK i Danmark. Sedan blev det krig. Det fanns annat att tänka på, minst sagt. Efter kriget kom återuppbyggnaden att ge stora vinster hos många företag, speciellt i länder som Sverige. Vi hade ju en tillväxt på 6-7 procent i Sverige under mitten av sextiotalet!!!! Det borde alltså inte varit det ekonomiskt prekära läget som drev fram bildandet av JAK i Sverige. Eftersom läget absolut inte var sådant. Jag skulle snarast tro att det var den internationellt ökande miljömedvetenheten som drev på bildandet i Sverige. Det var ju tillexempel 1962 som Rachels Carsons Silent Spring kom ut i USA. En bok som beskrev hur bekämpningsmedel dödar djurlivet och skapar en "tyst vår". Hon beskriv i Wikipedia som en del av den tidiga miljörörelsen. Att JAK är starkt kopplad till miljörörelsen är otvielaktigt, efter att ha läst de första fyra kapitlen i JAK-boken. I Sverige kan det nya fräscha miljötänkandet vara en orsak till bildandet. Som boken anger fick ju den ekonomiska krisen i början av nittiotalet positiva effekter på medlemsantalet i JAK. Fattas bara annat med en ränta på 500 procent!!!


2. I kursboken (sid 11) står det om sambandet mellan ekonomi och ekologi, att våra ekonomiska spelregler sätts före och över naturens lagar. Vad tycker du om dessa påståenden? Är de sanna eller är de överdrivna? Skulle verkligen räntan kunna vara en bov i detta sammanhang?

Jag tycker det ligger mycket i detta påstående. Jag minns när jag för många år sedan läste nationalekonomi A och föreläsaren gick igenom de grundläggande graferna kring utbud och efterfrågan. Han nämnde att denna modell, som ju är en gällande grundskiss för vårt sätt att föra affärer, inte tar hänsyn till alla kostnader. Att priset vi betalar är lägre än det faktiska priset. Sedan skissade han ett hypotetiskt grått fält som visade på något som modellen missade, som vårt ekonomiska system inte tog hänsyn till, en skuld. Det hela tog cirka fem minuter och förblev sedan onämnt under de resterade arton veckor som kursen varade. Jag är övertygad om bokens påstående att vårt val att köpa så billigt som möjligt är att smita från notan och att skjuta över skulden ti ll kommande generationer. Våra barn. De kommer dock inte att bli tvugna att betala tillbaka i reda pengar, utan i sämre hälsa och livsmiljö. Men i vilken mån räntan är en bov i detta sammanhang står inte klart för mig ännu. Jag vet att räntan idag är det helt dominerande sättet att styra ekonomin. Det är ju därför de räntesättande Riksbankerna har sådan hiskeligt mycket makt. Hög ränta avkyler ekonomin (eftersom vi då lånar mindre och sparar mer), låg ränta blåser på (eftersom vi då sparar mindre och lånar mer). Men om jag skissar mina tankar lite lätt så kanske jag kan se hur räntan skapar ett ökat uttag av våra naturresurser. Om jag är satt i skuld och blir tvungen att betala ränta på denna skuld, driver det mig att arbeta hårdare och mer för attt nå den levnadsstandard jag vill ha. Eftersom mycket pengar, som annars skulle kunna användas till att köpa det jag vill ha, rinner iväg i avbetalningar blir jag tvungen att arbeta hårt. De flestas arbete idag innefattar att öka produktion eller f örsäljning eller att resa eller att göra andra negativt miljöpåverkande handlingar. När räntan tvingar oss att arbeta mer, gör det cokså att vi i större utsträckning påverkar miljön negativt. Är detta resomeng möjligt att följa? Och om det är möjligt att följa, bär det på något sätt??

 /William

Hej!

Nu är jag igång med bloggandet. Bytt bort internet explorer så nu fungerar bloggtjänsten igen. Brinnande räven regerar. Återkommer snart... Jag ska bara, som Alfons brukar säga.

Vid Norasjön


Ägnat hela kvällen, mellan 00:50 och 02:00, åt datatrubbel, med sammhörighet till denna bloggsida. Och nu äntligen går det att skriva, men jag börjar bli för trött. Ändå en kort reflektion... Oj, oj...

När jag studerade och någon frågade vad jag fick för associationer till frasen "Våtrumsspackel på grå gipsskiva" hade svaret från undertecknad förmodligen först varit ett frågetecken (orden fanns då inte i min vokabulär) och sedan vid närmare förklaring "Gräv hellre ner mig". Idag väcker frasen "våtrumsspackel på grå gipsskiva" istället tankar som en stund för mig själv, tystnad, kontemplation, kreativitet och själavård.  

Nu är badrum och tvättstuga "riktiga" rum ,dvs vägar och golv på plats... Nu kommer vi boende in... alltså spackla!